Vilket betyg får du i ämnet barns rättigheter?

I år fyller FN:s Barnkonvention 30 år och 1 januari 2020 implementeras den som svensk lag. Men vad blir egentligen den praktiska skillnaden när något som redan funnits så länge tar steget in i lagboken? Blir det ens någon skillnad? 

Du vet att det är ett brott att stjäla, göra inbrott eller utöva våld mot andra människor och miljö. Efter 1 januari nästa år behöver du även veta att du bryter mot lagen genom att inte följa det som står i Barnkonventionen. Så vi har en samvetsfråga till dig: Vet du verkligen vad den innehåller? Tänk om det är så att ditt beteende idag bryter mot det som inom kort kommer att vara lag? Tänk om Sverige som stat bryter mot sin egen lagstiftning?

Barns hälsa handlar inte bara om det fysiska måendet utan också det psykiska, vilket är en central del av Barnkonventionen. FN har valt att lyfta detta i Agenda 2030 och menar att psykiskt välbefinnande är avgörande för att vi ska nå en bättre värld. Men trots att vi vet hur viktigt det är, trots att Sverige skrivit under de Globala Målen, får vi regelbundet rapporter om att vi går i motsatt riktning.

Folkhälsomyndighetens rapport “Varför den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga i Sverige?” från 2018, lyfter bristerna i skolan och de ökade kraven på arbetsmarknaden som bidragande orsaker till ökad ohälsa bland barn och unga. Året innan släppte Barnombudsmannen också en rapport som visar att det vanligaste hälsoproblemet hos nyanlända barn i Sverige är psykisk ohälsa och att tillståndet dessutom riskerar att bli värre under asylprocessen. Psykisk ohälsa är ett komplext problem utan snabba lösningar. Men vi är övertygade om att ungas ökade ohälsa både kan minskas och förebyggas om vuxenvärlden blir bättre på att ta barn och ungas fysiska och mentala behov på allvar. 

Vuxna är experter på att hävda att vi visst lyssnar på barnen men när det är dags att fatta beslut gör vi ofta ändå främst det som gynnar oss själva. När ska barnen få verklig makt att fatta beslut som du som vuxen respekterar och accepterar att följa? När ska barns behov få styra besluten, oavsett om de sker hemma vid köksbordet eller i riksdagen? Här kan du som vuxen behöva en rejäl omskolning.

Ett bra första steg är att börja med att söka efter Barnkonventionen och friska upp ditt eget minne. 

Ett bra andra steg är att själv ställa dig frågan “Hur följer jag Barnkonventionen i min egen vardag?”. 

Ett bra tredje steg är att se på dig själv ur barnens perspektiv och ställa dig frågan “Hur skulle barnen i min närhet beskriva mig som vuxen?”.

För tänk om det skulle finnas betyg i att vara Vuxen. Vilket betyg tror du att barnen skulle ge dig? Vilket betyg skulle du vilja ha? Följande kunskapsmatris kan vara vägledande:

Betyg A
Du har en väl utvecklad förmåga att låta barn ha makt utan att ge avkall på ditt eget ansvar som vuxen. Du är trygg med att låta dig ledas av barn och kan fullt ut acceptera deras beslut. Du har fördjupad insikt om hur ditt eget handlande påverkar barnets fysiska och mentala behov, handlar därefter och behandlar alla barn jämlikt, oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Betyg C
Du har en god förmåga att förhandla med barn och får dem att förstå att dina beslut är för deras eget bästa. Du har god kunskap om barnens både fysiska och mentala behov och kan praktiskt använda kunskapen i mötet med barn.

Betyg E
Du har lätt för att få barn att göra som du vill och förmågan att avleda ungas uppmärksamhet i den riktning du själv vill. Du har grundläggande kunskap om barnets fysiska behov.

Så vad blir skillnaden när Barnkonventionen blir svensk lag? En skillnad är att om du inte alls bryr dig om den så riskerar du faktiskt att bryta mot lagen. En annan skillnad är att Barnkonventionen inte bara kan betraktas som en internationell överenskommelse mellan stater utan blir ett vardagligt regelverk som du som vuxen förväntas följa. En tredje är att vi kan och ska förvänta oss större insatser från våra politiker och myndigheter för att värna om barns rättigheter och hälsa. Men precis som det är Åsa Lindhagens (Jämställdhetsminister med ansvar för barns rättigheter) ansvar att lyfta dessa frågor i regeringen, så är det du som vuxen som är ansvarig för den nya lagen i din vardag. I slutändan är det alla vuxnas ansvarsområde att se till att lagen efterföljs och att alla barns rättigheter respekteras.

Faktaruta
Skoljoggen är Sveriges största löpararrangemang för barn och ungdomar och arrangeras varje höst i skolorna runt om i landet. Varje år deltar närmare en halv miljon unga. Skolor kan anmäla sig på skoljoggen.se. I samband med Skoljoggen kan skolor, elever och föräldrar också engagera sig i Springslanten för att samla in pengar till Clowner utan Gränser. 2019 års insamling går till barn som växer upp i konflikt och krig för att genom skratt, lek och glädje hjälpa dem tillbaka till den barndom de har rätt till.

/Louise Frisk, generalsekreterare Clowner utan Gränser, och Mire Åsell, generalsekreterare Skolidrottsförbundet, just nu aktuella med samarbetet Skoljoggen och Springslanten.